Visar inlägg med etikett William 6-9 månader. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett William 6-9 månader. Visa alla inlägg

lördag 4 februari 2012

9 månader

Idag fyller vår lille buse 9 månader. Jag fick precis en släng av "Gu-vad-stor-han-har-blivit,snart-fyller-han-ju-ett-år!"-känsla, för hej och hå vad fort det går!

Den här månaden har lille W tränat upp sina krypningsskills. Han är snabb som en vessla där han dundrar fram över golvet när han fått syn på något. Han reser sig också, mot precis allt! Det spelar ingen roll om det är högt eller lågt, ostadigt eller stadigt, om det finns något att hålla sig i eller ej. Nej, för han lyckas alltid! Han kan också sätta sig på huk för att ta upp något från golvet, och sätta sig ner på golvet för att krypa vidare. Han går längs möbler och med lära-gå-vagnen, han är även väldigt duktig på att gå när han håller någon i händerna.

Han vet var lampan är, han klappar händerna, vinkar och gör "Give-me-five". Åh vår lille skrutt kan så himmelens mycket nu!

Han vet också precis vad "Aj, aj" betyder och visar verkligen sitt missnöje om man säger det åt honom. Ibland sätter han sig på golvet och gråter sitt allra värsta, ibland gör han ett litet klag-ljug men allt som oftast skäller han ut oss ordentligt och riktigt blänger på oss om vi säger de hemska heeemska orden. Ja, den här lille killen vet vad han vill och säger verkligen ifrån när han ogillar något.





Att jag radar upp såhär precis vad William kan, det beror mest på att det är så kul att ha det nedskrivet någonstans så att man kan komma ihåg! :)

onsdag 1 februari 2012

Om att byta blöja på vild bebis!

Det här med att byta blöja är ju inte så enkelt som det var en gång i tiden. Man drar en lättnadens suck varje gång lille W ligger stilla på rygg under tiden man byter. För allt som oftast ska han sprattla med benen, lyfta upp rumpan och hoppa uppåt (så man aldrig får den nya blöjan på plats), rulla över på mage (jag har lärt mig att byta blöjan åt det håller med), resa på sig (fungerar rätt bra att ta på en ny blöja ståendes) eller krypa iväg.

Idag hemma hos mamma gjorde han det sist nämnda. Jag hade iofs fått på honom blöjan, men var i full gång med att krångla på honom bodyn. Så vänder han sig och blir jättearg om jag försöker stoppa honom, alla vet ju hur lätt det är att hålla fast och klä på en bebis samtidigt.. Det slutade i alla fall med att William kröp iväg över köksgolvet och jag kröp efter och försökte febrilt att knäppa bodyn under rumpan.

Williams mormor stod och tittade på och skrattade!

Svettigt, ja jag säger ju det!

söndag 29 januari 2012

Underbara söndag! (bilder, bilder, bilder)

Den här söndagen bjöd på himla mycket fint och kameran var framme mest hela dagen.

Så här vacker var himlen utanför köksfönstret när vi åt frukost.

William "läste" sin stora bok om bondgården med djurläten.

Jag började klippa till och nåla tyget som ska bli en gardin till köket.

Ja, det gick faktiskt enklare att mäta med tumstock än måttband, den ska ju vara så lång!

Vi gick ner till sjön med William i pulkan. Han skrattade högt när det gick fort! På isen var massor av barnfamiljer. De åkte skridskor, grillade, pimplade och åkte längdskidor.

William fick sitta i snön på isen.

Han såg skeptisk ut, men började efter ett tag att sprattla med benen.

William var ett flygplan och mös med pappa.

Jag och Gustav gick hem med William, så kom Williams morbror/gudfar Micke och var barnvakt medan jag och Gustav tog premiärturen på längdskidorna vi fick i julklapp. En timme åkte vi och det var fantastiskt vackert på isen!

Jag lagade en god paj till middag.

På kvällen visade William oss sina nya konster med lära-gå vagnen.

Han var jätteduktig!

Fortare pappa!


Nu sussar den lille busen sött medan jag och Gustav är halvdöda efter turen på längdskidorna. Det blir helt klart en tidigt kväll i kväll, men dagen har varit alldeles underbar!
Varje söndag borde vara så här! :)

fredag 27 januari 2012

Bebismys

Idag har jag och William varit hemma hos Therese och Ronja och snusat bebis. För Ronja har fått en lillebror, Dexter. Så liten, så go och så söt! Det blev en riktig mini-Alex (pappan alltså).
Ronja hade fixat och förberett de leksaker hon tyckte att William kunde få leka med. Särskilt förtjust blev han i bondgården, han satt och pillade med den länge och väl. Men det sötaste av allt var hur han hela tiden försökte pussa Ronja! Hon var dock inte riktigt med på noterna och vred bort huvudet medan William avfyrade sina öppna-munnen-pussar.

Det är visst en riktig liten tjejtjusare det här!

torsdag 26 januari 2012

På promenad med skikbebis!

Jag vet inte vad som hänt. Men under de senaste dagarna har W börjat med något nytt, nämligen att skrika för full hals när man är ute och går med vagnen.
Han har alltid älskat att vara ute och åka vagn, han brukar sitta tyst och bara titta sig omkring tills han somnar. Men nu, nu är han lite smågnällig från att man satt ner honom i vagnen. Sedan blir han gnälligare och gnälligare och det ska helst åka förbi bilar hela tiden för att han ska vara nöjd. Så börjar det närma sig att han ska sova och det ska han då absolut inte göra (fast han är så otroligt trött), för då börjar skrikfesten! Han gråter, högt och hjärtskärande vad man än gör. Att ta upp honom fungerar, men inte orkar man gå och bära honom hur länge som helst. Till slut, efter mycket "blod", svett och tårar somnar han.

Åh, jag vet inte varför han helt plötsligt blir så ledsen. Jag tycker så synd om honom som gråter sitt allra ledsnaste och hjälplösaste gråt, samtidigt som jag tycker synd om mig själv som kämpar för att få honom nöjd. Som står och sjunger mitt på gatan (eller okej, trottoaren) fast det går förbi folk och stirrar, jag gungar vagn, vyssar, pussar, busar och bär på honom..

Stackars oss, helt enkelt!

tisdag 24 januari 2012

Plugg, gravidbyxor och en aldrig-mera-liten-bebis!

Har haft en hemmadag med massor av plugg. Eller massor var väl att ta i. Om man säger såhär: Man får ta alla chanser man får. Som när W sover en liten lur eller är nöjd med att leka själv ett litet tag. Jag ligger inte efter och det är helt klart huvudsaken!

Dagens outfit; grön-vit randiga mysbyxor/långkalsonger från POP (ja man kan ha en gravidmage i dem, men det har inte jag och de är lika sköna i alla fall!).

Tittade lite extra noga på W idag när han lekte och det slog mig att han blivit så stor. Kikade på gamla bilder och Har han verkligen varit så liten!?. Han kan så mycket, men det är inte bara det, han ser annorlunda ut, han har liksom fått sitt eget utseende och inte bara en bebis utseende. Då slog det mig också att den riktiga bebistiden verkligen är förbi, nu kommer han ju bara bli större och större. Det är nästan så jag vill backa bandet och ta om det en gång till!


måndag 23 januari 2012

Bajs luktar päron - Päron luktar bajs?

Det händer alltid samma sak, det slår faktiskt aldrig fel.
Att då jag tagit fram päron till William så kommer jag alltid på mig själv med att tänka att det luktar bajs. Att nu har nog William bajsat. Nehene, det var visst päron det luktade. Nästa gång det står mosade eller skivade päronbitar på bordet sitter jag där och tänker att nu har William bajsat igen, bajsade inte han nyss? Nej just ja. Det var ju päron det luktade!

Är det bara jag som har en mystiskt luktsinne, eller ska jag vara lyckligt lottad som har en bebis vars bajs har en doft av mosat päron?

torsdag 19 januari 2012

Toa-pappers massakern

Det går inte att lämna lille W utom synhåll inne på toaletten. Vänder man sig om i 5 sekunder har han genast tagit sig fram till toapappret och startat sin massaker! Det här är vad som hände under tiden jag städade toaletten (jag lät honom hålla på för att få städa klart, och sen fick jag så klart lov att fota också, haha). Han har jätteroligt och nya favorit-lekrummet är numer toaletten. Ja, så fort man sätter ner honom på golvet i hallen när vi kommit innanför dörren så kryper han dit. Lille tok!




Ja, det där är toaletten som behöver renoveras, bara i fall någon funderar över vår stil..

Sötast idag..

.. eller egentligen sötast varje dag, enligt min mening! :)


W stod framför spegeln som finns på insidan av garderobsdörren i hans rum. Och så tog han ett stadigt tag om den samtidigt som han gav sig själv massor av pussar. Det var öppna munnen pussar och jag skulle tro att tungan var med på ett hörn med tanke på hur kladdig spegeln var sen. Så galet söt!


Sedan körde han ett race med sin leksak som har en bjällra i sig. "Klong, klong, klong!" lät det när han var igång som bäst. Det gjorde han även igår, fast då ställde han sig på händerna och fötterna samtidigt som han släppte ena handen och skakade leksaken. Han tränar så det står härliga till. Sen slutade det såklart med att han efter flera minuter ramlar rakt ner på ansiktet. Ajje!

tisdag 17 januari 2012

Så här gör man med Gå-stolen, mamma!

W blev aldrig särskilt förtjust i Gå-stolen. Han stod mest och hoppade i den ett tag och sen så blev han sur, för då ville han hitta på annat. Att krypträna, sitta och lära sig stå var mycket roligare! Idag visade han dock mig hur man leker med Gå-stolen på Williams vis.

Så här gör man:



Och det såg för himla kul ut!

lördag 14 januari 2012

Tandsprickning?

Vi har haft en lite halvgnällig kille här hemma under de senaste dagarna. Vi tror inte det beror på förkylning, vi tror inte att det är magont utan den bästa gissning är framtänderna som ser ut att ska spricka igenom vilken sekund som helst. Idag har det varit allra värst och den ena tanden kan man nästan känna genom tandköttet som är alldeles rött och svullet. Han till och med grät/gnällde varje gång han försökte bita av en bit av sitt rån vid frukosten. Och kvällen, ja då har han haft det riktigt jobbigt och gråtit för ingenting. Allt har liksom varit jättejobbigt. Nu hoppas vi på att den där nedrans tanden spricker igenom snart så vi får en glad bebis igen som slipper ont!


Försökte fota lille W i morse där han vandrade emellan olika möbler. Tyckte den här bilden blev lite kul - ena benet rätt ut!:)

torsdag 12 januari 2012

Pussgurka


Ja för att William är en riktig pussgurka!
Han tar gärna ett stadigt tag i håret samtidigt som han trycker sin öppna mun mot en. Oftast träffar han hakan, kinden eller mungipan. Det nya är att han även vevar runt med tungan när han pussas.
Har han kanske lärt sig av sin pappa måntro..? ;)

Krypa, stå och gå!


Efter lunchen idag då lille W kröp omkring hittade han en bit pasta (som han fått pilla med under lunchen) under sin matstol. Han kröp fram till den, men istället för att ta den så reste han sig upp mot stolen. Sedan skulle han ta den. Han höll i sig med en hand, böjde på knäna och försökte nå pastan. Vilket han också gjorde. Men då flyttade stolen på sig lite och W insåg att man kunde gå med den som stöd. Haha. Det går verkligen i ett här hemma! :)

måndag 9 januari 2012

söndag 8 januari 2012

Dagens bus

Lille W satt i dörröppningen till vardagsrummet och lekte med skötväskan medan jag satt i soffan och åt en sen frukost (efter att G gett mig en skön sovmorgon). Ws byxor blev lite halkiga mot blöjan och jag tyckte han hade lite väl mycket hängbralla, men tänkte att jag skulle fixa det när jag ätit klart. Så kom lille W krypandes mot soffbordet och reste sig upp och stod sedan och flinade åt mig medan jag åt. När jag ätit färdigt lyfte jag upp honom för jag kände mig allt lite kramsjuk. Vad får jag se då? Jo, den lille busen har lyckats ta av sig byxorna och stod vid bordet som "Herr Byxlös". Haha! Så himmelens söt! :)

lördag 7 januari 2012

Fina ute-lördag!

Mamma ringde och berättade att isen nedanför deras hus var så fin och att folk var ute och åkte långfärdsskridskor i den sköna solen. Så vi packade ihop våra långfärdsskridskor och åkte dit. Vi hade en riktigt fin dag. Isen var helt spegelblank.


Jag och G åkte skridskor och W åkte pulka tillsammans med sin mormor, morfar, morbror och hundarna som promenerade på isen. Så himla fint!Att G sa åt mig att jag kunde vara med i Special Olympics, med betoning på special, var en helt annan sak. Det beskriver väl ganska väl hur han tyckte det såg ut när jag åkte.. Men det var faktiskt bara andra gången jag stod på ett par långfärdsskridskor, och första gången var för 2 år sedan. Jag tyckte i alla fall att jag var duktig! ;)

Gå själv med lära-gå vagn


Igår provade vi lära-gå vagnen som W fick av mormor och morfar i julklapp. Han har gått vid den ett par gånger tidigare men inte alls hunnit med och varit stadig nog att hålla sig upp. Men igår, då gick det undan! Han gick själv, fram och tillbaka på nedervåningen (självklart vände han inte själv). Jag blev helt till mig, tänk att lilla, lilla William kan gå med vagnen helt själv. Och vilken milstolpe sen! Idag har han även lärt sig att resa sig upp vid den. Hej vad det går!



Förresten det där jag sa om att plocka bort julgranen. Ja det gick väl lite sisådär. Allt pynt är bortplockat, men vi har liksom inte masat oss ut i garaget och hämtat kartongerna ännu. Så granen står där den står. Idag, då ska den bort. Ut i garaget med mig..

torsdag 5 januari 2012

Aj, aj och blåmärken

En sådan där nackdel med att William är så pass rörlig nu är att han gör illa sig så ofta. Han tappar taget eller glömmer bort sig och så bara på en sekund: "Pang!" följt av ett "Uuuäääääääh!" och så tar han fram den ledsnaste minen han har och sträcker upp armarna emot en.
Man sitter bredvid och tittar på honom där han står och grejjar men ändå hinner man inte med. Igår gjorde han världens vurpa då han stod vid vardagsrumsbordet. Han tappade taget med händerna och tog emot sig mot kanten med kinden, jag skyndade mitt bästa för att fånga upp honom, men istället ramlade han ner på golvet under bordet och landade på ansiktet. Ååh, då blev han JÄTTEledsen! Stackars bebis. Resultatet blev ett sisådär 2 cm långt blåmärke på kinden och ett stort slag mot mammahjärtat. Kanske att man kan slappna av när man vet att han har mer styrsel på kroppen..?


Den suddiga bilden bjuder jag på!

Bissingen - bissingarna

Så här på morgonkvisten utförde jag projekt "Fota-Williams-första-tand" och det var inte det lättaste vill jag lova.
Jag satt beredd med kameran för när han börjar prata kikar tanden fram. Det gällde att snabbt få fokus och knäppa när bissingen var framme. Det gick lite sisådär. Fokus hamnade oftast fel i all hast, eller så fick jag fokus rätt precis när han stängt munnen igen.


Det här var det bästa jag kunde åstadkomma och man ser ju tanden, det är ju det viktigaste. Man ser nästan skymten av tand nummer två också, och visst ser det ut som framtänderna i överkäken är på god väg nu också. Det är så himmelens sött med små bebiständer att jag blir alldeles rosafluffig bara av att titta på dem!

onsdag 4 januari 2012

8 månader

Just idag blir William hela 8 månader och han har växt så mycket under den senaste månaden. Han ser liksom lite "större" ut och han har lärt sig så mycket. Han har övat, övat och återigen övat på alla dessa färdigheter och lagom till han blev 8 månader så klickade det till och allt bara sitter.

Han har lärt sig att stoppa mat i munnen, helst mjukt bröd (hårda saker som majskrokar och rån är ingen hit). Han har även lärt sig att resa sig mot saker, från början var det endast vissa saker som fungerade, men nu går det mot allt (även ostadiga leksaker vilket gör mamma lite nervös). Men störst av allt är att han lärt sig krypa. På nyårsafton kunde han ställa sig på alla fyra men kom ingen vart och nu, nu går det fort som sjutton här hemma!

Han har även fått en tand, och just idag håller nummer två på att spricka igenom så att man kan se toppen av lilla gadden!

Han äter även mer vanlig mat och ammingen har vi trappat ner till endast 2 gånger om dagen (ibland 1 och ibland 3 gånger). Han har även slutat amma på natten vilket gick förvånansvärt bra att vänja honom av med. Nu sover han i sitt eget rum och det går jättebra! Vissa nätter kommer han och ligger hos oss någon timme, men andra är det bara på morgonen som han ligger och leker propeller emellan oss. Det är en överraskning varje gång man kommer till sängen när man hör att han är vaken. Antingen står han på alla fyra, sitter upp eller står upp. Det är alla möjliga varianter nu för tiden. Det går även lika bra för både mamma och pappa att lägga honom nu, vilket är jätteskönt!

Ja, han har verkligen växt och lärt sig mycket under den senaste månaden och det är så fantastiskt att få vara med vid varje steg på vägen och se hur han utvecklas. Min fina lilla William!