Tänkte att jag skulle skaka liv i den här himla bloggen som legat och halvdött på sista tiden. Fick ett telefonsamtal häromdagen då min far ringde och menade att han hade något allvarligt att prata med mig om: Jag har slutat skriva på bloggen! Mycket allvarligt. "Ja men jag har inte kommit på något att skriva om" svarade jag. "Men sånt som händer i vardagen" sa han.
Okej då!
Idag till exempel, då jag kände den där vanliga känslan då jag gick in på förskolan för att hämta hem lille W. Alltså känslan: "Åååh jag ooorkar inte ta av mig sko-o-ho-rna!". Så jag tog helt enkelt på mig såna där blå skoskydd i stället. Samtidigt tänkte jag mardrömstanken: "Tänk om jag glömmer ta av mig dem när jag går hem!".
Hämtar gullfisen, får på honom kläder efter högljudda protester (förskollärarna menade att de inte alls kände igen de ljuden).
Så, äntligen efter pust, stånk och cirka en halvliter svett, på väg ut genom dörren. Stänger den bakom mig och bara: "Shit!". För där satt de lysande blå skoskydden så fint på mina skor.
Det var nära ögat!
(Bildbevis - sko sticker fram utan blått skoskydd!)
JA! Tillbaka till bloggen nu!
SvaraRaderaTack för Peppen!!
RaderaFinally! Lämna oss inte igen :)
SvaraRaderaHärligt att höra att det är uppskattat! :)
RaderaHurra! Äntligen! Du har varit saknad! Bara för att man bloggar så behöver man ju faktiskt inte uppdatera varje dag :)
SvaraRaderaVad glad jag blir av att höra det! Och du har så rätt! :)
Radera