Föräldragruppen

Idag var det dags för första föräldragruppsträffen, den enda som jag kan vara med på så trots att jag är så sjuk så klädde jag på mig och pallrade mig dit. När vi satte oss i bilen var jag redan helt slut. Vi var 5 personer på föräldragruppen, vi skulle vara 6 par men var 2 par och en tjej vars pojkvän inte kunde vara med. Redan där förstördes förväntningarna lite, det blev väldigt stelt och mer som ett föredrag än en trevlig stund för diskussion osv. Barnmorskan som höll i det talade om förlossning och jag vet inte vad det är med mig, det är något med vad som händer inne i kroppen, ben och blod som jag helt enkelt inte tål. Jag tycker inte det är läskigt eller obehagligt men ändå blir jag alldeles svimfärdig, detta har börjat sedan jag blev gravid. Det hände när jag var hos sjukgymnasten när hon satt med plast bäckenbenet och demonstrerade vad foglossning är, samma när supermormor talade om att hon blött näsblod osv. Flera gånger.

Jag tänkte att jag skulle härda ut, att det inte var så länge till paus. Jag började svettas, när Gustav satte handen på mig trodde jag nästan att jag skulle börja brinna. Höll händerna om den svala vattenflaskan men det hjälpte inte. Jag behövde få lägga ned huvudet och eftersom jag inte kunde det hoppade jag runt och försökte hitta olika ställningar hela tiden. Sedan börjar det kännas som att allt blod försvinner från ansiktet och jag börjar kallsvettas och ansiktet blir helt klibbigt, jag började även känna mig kräkfärdig. Då hade jag suttit där och i 20 minuter och försökt härda ut men det blev bara värre och värre. Gustav såg att jag mådde dåligt och vi fick lov att avbryta, så gruppen tog paus. Jag kunde prata och svara barnmorskan när hon frågade om det var något speciellt hon sagt, men det var det inte, det bara kommer. Det började flimra framför ögonen och jag fick lov att bara gå ut därifrån, ville inte ramla ihop där inne framför de andra. Går mot utgången för att få luft men sjunker ihop längs väggen eftersom jag inte kan se något, det var bara svart framför ögonen. Jätteläskigt! Efter ett tag blev det lite bättre och vi tog oss till bilen och åkte hem.

Det värsta tycker jag är att det är så pinsamt, men vad ska jag göra åt det liksom. Åt lite vindruvor och drack vatten när jag låg i soffan och kikade på I rymden finns inga känslor. Nu mår jag äntligen bättre, om man nu räknar bort hur dåligt jag mår på grund av förkylningen. Är verkligen deckad idag.

Är det någon annan som är med om liknande?

Men vi bestämde oss i alla fall för att skippa de resterande föräldragrupps mötena, vi läser oss till informationen, kan titta på förlossningsfilmer och i böcker hemma. Så blir jag dålig kan vi avbryta. Sen kan vi alltid fråga barnmorskan om olika saker. Det ordnar sig bra för oss ändå! =)

/Maria