måndag 23 maj 2011

Bloggtorkan är över!

Tänkte att det var dags att göra min röst hörd i bloggen nu! Det blev en riktig bloggtorka när William kom till världen, istället har vi lagt all tid på att komma tillbaka till en vardag tillsammans med en bebis. Det var en stor omställning, en stor alldeles underbar omställning och det är först nu man verkligen börjar förstå att det är på riktigt och för alltid. I början var det nästan så att man väntade sig att någon skulle hämta honom, att det bara var tillfälligt. Men nu har det sjunkit in, jag är en mamma till världens finaste lilla pojke! :)

Jag har varit osäker på hurvida jag skulle fortsätta blogga eller ej, det kändes som att allt blev mer privat nu när vår bebis har kommit. Men jag har saknat det, så jag har bestämt mig för att fortsätta men jag kommer inte att skriva precis allt utan jag väljer ut några gobitar! ;) vad gäller bilder så får vi se hur mycket jag lägger ut på William, pappa måste få vara med och bestämma vad som läggs ut. Ni som är vän med mig på Facebook kan se några bilder där i alla fall! :)

Allting har gått jättebra, mitt snitt läker jättefint och jag känner bara av att det gör lite ont ibland. På fredag får jag plocka bort tejpen och sen ska det vara färdigläkt. Jag gick sammanlagt upp 18 kg under graviditeten, de flesta kilona kom under de sista veckorna, och på mindre än två veckor hade jag gått ner 13kg. Just nu pendlar det lite runt 13-14kg så det är några kilon kvar, men inte allt för många. Nu när jag äntligen blivit piggare i kroppen sen snittet så kan vi äntligen börja gå längre promenader i snabbare tempo och jag längtar som en galning till jag kan börja gymma igen! Igår upptäckte jag att jag kom i mina jeansleggings igen! Så skönt att inte bara behöva gå runt i mysbyxor jämt! :)

Vår lille kille är så himla snäll, de första nätterna var lite jobbiga med täta amningar och så var man så orolig att man vaknade så fort han gjorde minsta ljud av sig. Men nu har lillen sovit i sin egen säng de senaste två veckorna och det går mellan 3-5 timmar mellan nattamningarna. Jätteskönt! Han är så duktig! :) så vi får sova riktigt bra på nätterna. Efter amningen på morgonen brukar han få ligga mellan oss och sova till vi går upp, så mysigt!

Han har blivit så stor också, hans kurva på BVC ser ut som ett streck som går nästan rakt upp! När han föddes passade storlek 50, men nu kan han ha storlek 56, lite stort men passar bra. Han får nya uttryck varje dag, nya ljud och nya miner. Han är så underbar!! :D

/Maria - iphone

torsdag 5 maj 2011

Vårt mirakel!

Han är här nu, vår underbara William som kom till världen kl. 09.02 igår, den 4/5 2011. Han är verkligen den sötaste vi någonsin sett och vi vill inte göra annat än att titta på honom och mysa med honom. Han trivs som bäst när han får ligga och sova hud mot hud på vårt bröst, och det är så mysigt så det inte går att beskriva när han sprätter till och gör små ljud.

Jag som under tisdagen var så deppig för att jag var helt säker på att det inte skulle sätta igång av sig själv, så på kvällen fick jag vad jag trodde var en värk så vi bestämde oss för att gå en liten promenad. Under promenaden sa vi det att vi gärna tar en bebis den 4/5, det blir jättebra! Så på slutet av promenaden började det rinna lite fostervatten och vi ringde förlossningen och fick komma in på kontroll, klockan var då 20.30 Jag hade värkar med 4-4,5 minuters mellanrum men de var inte så starka, läkaren undersökte mig men det var osäkert om det var fostervatten eller ej och vi fick åka hem och försöka sova lite. Värkarna blev värre och värre och än mer regelbundna, efter ett tag fick jag två-tre värkar på raken innan paus och det blev så jobbigt att vi åkte tillbaka till förlossningen, kl 02.00. Jag fick börja använda lustgasen ganska snabbt då jag hade väldigt ont och värkarna kom väldigt tätt. De nästkommande timmarna var hemska, det är som en dimma där jag hade värk på värk med högst 30 sekunders paus och jag var helt borta av lustgasen och så trött att jag hann somna in mellan värkarna och vaknade upp när de startade, andades lustgas och klämde hårt i Gustavs hand samtidigt som jag skrek. Ont gjorde det! Fick bricanyl för att få längre pauser mellan värkarna, men det tog inte riktigt och Bm förslog epidural. När epiduralen tagit var det helt fantastiskt, jag kunde andas igen och hantera värkarna utan lustgasen, klockan var då runt 5.00. Efter ett tag somnade vi, när jag närmare en timme senare, kl. 7.00, vaknade hade bebis hjärtljud gått ner och de undersökte mig, jag var öppen 6 cm innan jag somnade och nu fick hon det till 5-6 cm. Jag lade mig på sidan och bebis hjärtljud blev istället väldigt höga. De tog prov på bebis huvud två gånger, första gången var jag öppen 5 cm och andra 4 cm. Det var som att det gick tillbaka igen. Dessutom försvann värkarna och de började fundera över hur vi skulle fortskrida. Eftersom bebis var stressad, jag så pass lite öppen och mina värkar avtagit föreslog de kejsarsnitt. De sa att det fanns en väldigt stor risk att bebis blir mer stressad av att ge mig värkförstärkande dropp och att det med stor sannolikhet skulle sluta med akut kejsarsnitt. Det var då bättre att göra det nu då man kunde ta det i ett bättre tempo där jag kunde vara vaken och Gustav kunde vara med. Strax över en halvtimme senare var William ute, de hade tid på operation på en gång så det hela gick undan! William skrek så fort han kom ur magen och mådde jättebra, det är helt fantastiskt vilken vacker pojke det är! :) 51 cm lång och 3920 gram stor är han.

Vi är världens lyckligaste!

/Maria - iphone

tisdag 3 maj 2011

v.42+0

Idag går vi in i graviditetsvecka 43, på torsdag räknas jag som överburen då jag enligt Bm är i v.42+1, så då har vi tid för kontroll igen.

Har nyss haft frukostdejt med mamma. Äggmackor på Gutavs hembakta chiabatta, te och lite honungsmelon. Vi passade på att kika lite på nya avsnittet av Desperate housewives men vi hann bara se halva innan hon skulle till jobbet, så vi tar en till frukostdejt imorgon också! :)

Nu ska jag roa mig med att tvätta sängkläder och vika lite annan tvätt. Sedan deckar jag nog i soffan ett tag i väntan på att Gustav ska komma hem från skolan.

Vad gäller bebis så trivs han fortfarande bra i magen. Under hela gårdagen och natten har jag haft massor av molvärk i magen och ryggen, emellanåt blir värken ganska stark. Men något mer än så verkar inte hända just nu. Annars kan jag känna hur han bökar runt nere i bäckenbotten för emellanåt skär det till och gör riktigt ont runt om. Jag tycker också det har blivit ett lite annorlunda tryck mot kissblåsan de senaste dagarna, förhoppningsvis betyder det att bebis har sjunkit ner lite till. Jag har också märkt att jag ibland nästan får ont i magen/livmodern när bebis rör på sig, han är ju ändå ganska stor nu och under de senaste kvällarna har det varit full fart i magen. När bebis trycker ut sig med både rumpa och ben känns det som att det blir "spänt" i magen och då gör det faktiskt lite ont. Annars är jag bara överlycklig så fort jag känner den lille där inne!

14 dagar över tiden idag, nu vill jag träffa bebis snart! :)

/Maria - iphone

måndag 2 maj 2011

Äta!

Haha det enda jag ser fram emot under dagarna (förutom bebis) är att äta. Inför varje måltid känns allt genast lite roligare igen. När jag inte tuggar på något går tiden så sakta och jag känner mig helt nere. Troligen är det här tråkiga vädret ett stor bov! Vi har i alla fall varit och handlat så jag har shoppat ananas, vindruvor, casewnötter och isglass så nu har jag saker att tugga på när helst jag känner att lite tröstätning är precis vad jag behöver!

Helt knasigt, men vem har sagt att saker och ting ska vara logiska när man är fylld av graviditetshormoner!? ;)

/Maria - iphone

Bebis kofta

Vilken otroligt tråkig dag jag har idag. Inget vidare väder, slut i kroppen, Gustav är i skolan och jag ligger hemma och glor på tv. De senaste veckorna har jag lyckats sysselsätta mig varje dag och då har tiden sprungit förbi ganska bra. Den här veckan har jag absolut inget planerat.. Hålla på i trädgården kan jag inte riktigt göra heller, för det som finns kvar att göra just nu är sådant jag inte klarar av kroppsligt, som att gräva upp buskar och rensa mellan plattorna. Min kropp är för otymplig och jag får alldeles för ont av sådant, synd nog!

Jag har i alla fall sytt fast knapparna på den otroligt söta koftan som Gustavs mamma stickat åt bebis, så här söt är den! :)



Framsida.


Baksida.

Nu ska jag äta mat, det är i alla fall något jag kan roa mig med! ;)

/Maria - iphone

Höjden av..

Höjden av graviditetsslöhet - När man tar på sig trosorna och inser att de sitter ut och in men låter det vara så, för det är ett helt företag att behöva ta dem av och på igen.

Höjden av graviditetsförvirring - När man på kvällen står framför spegeln och inser att man haft linnet ut och in hela dagen.

Haha! Så här ser mina dagar ut nu för tiden... ;)

/Maria - iphone

söndag 1 maj 2011

Söndagen

Den här söndagen har gått förbi väldigt fort, kanske beror det på att jag låg och slumrade i soffan så länge på förmiddagen. Idag var vi ute och åt lunch på stan tillsammans med Gustavs mamma, det var riktigt mysigt! Hon hade med sig en supersöt kofta hon stickat till bebis, den går i vitt och blått och så är det små får på den. Jag ska bara sy dit knapparna så ska jag ett kort på den så ni får se! :) Resterande delen av dagen har jag legat i soffan för det mesta förutom de promenader vi varit ute på. Under natten och under dagen har jag haft en del starkare molvärk i magen och ryggen, jag har även haft en del sammandragningar. Dock känns det fortfarande inte som att något är på gång ännu. Det bor nog en envis liten bebis i min mage! ;)

Nu ska jag kika lite på tv innan jag kryper ner i sängen. Jag har mumsat på ananas och jordgubbar nu på kvällen och ställde skålen på magen. Haha, bebis kom igång så hela skålen hoppade upp och ner!



/Maria - iphone

Väntan & längtan

Nu har maj kommit, som jag önskade att vi inte skulle behöva vänta så här länge på vår bebis, men det fick vi helt enkelt göra. Vi som väntat på månaden april så länge och så kommer den månaden.... Och går. Några veckor innan Bf-datumet börjar man ställa in sig på att "det kan hända när som helst", men när man då går över tiden så här länge blir den här väntan verkligen lång, oändlig. Det har känts som att vi väntat "för alltid" och att vi helt enkelt bara kommer fortsätta vänta nu, men inom en vecka kommer vi att få träffa vår bebis. Det finns faktiskt ett slutdatum och det är inom räckhåll! De här dagarna som är så långa och fyllda av tankar och funderingar känns lite lättare när man vet att snart, snart får vi träffa vår bebis. Vi ska också ha en bebis! På ett sätt känns det som att jag slutat ställa in mig och tänka på att det kommer att hända något, för det händer aldrig. Nu väntar man nästan snarare på torsdag för då ska vi in på kontroll igen och få veta när det blir dags för igångsättning. Jag har liksom tappat tron på att det kommer att sätta igång av sig själv. Men jag önskar och hoppas att lillen i magen bestämmer sig för att kika ut tidigare så det får starta av sig själv och att det blir någon dags mindre väntan.

Usch vad deprimerad jag lät nu, ville bara få ut mina känslor. Förstå mig rätt, jag är den lyckligaste i världen som sitter här i vårt fina hus med underbara Gustav och en färdigbakad bebis i magen! Men, det är fruktansvärt tungt både fysiskt och psykiskt så här på slutet när man är så tung och otymplig med massor av värk och man bara väntar så otåligt, vilket man gjort så länge. Man kan behöva få klaga lite ibland. Och jag är helt säker på att när vi väl får träffa vårt lilla mirakel kommer att glömma bort hur jobbigt det var att vänta och tycka att det helt klart var värt all väntan! :)



För varje dag närmar det sig. Snart, snart, snart får vi träffa vår underbara bebis! :)

/Maria - iphone

Segis

Idag har varit en seg dag, jag har inte alls varit pigg. Är fortfarande småförkyld, har huvudvärk och är helt slut i kroppen. Armarna känns precis som efter jag kört ett alldeles för hårt träningspass. Har legat i soffan och halvsovit närmare två timmar efter jag ätit frukost, tagit reda på tvätt och småplockat lite. Nu har jag fått på mig kläder, lite mascara och rouge. Snart kommer Gustavs mamma hit och hälsar på, får se vad vi hittar på.

Fina blommor vi fick av mamma igår! :)



/Maria - iphone

Vår Valborg!

Den blev en lugn, mysig och rolig Valborg hos oss. Mamma, pappa, lillebror Micke, lillebror Emil och hans tjej Malin kom till oss. Synd nog var det så pass kallt så vi fick sitta inne och äta, men det gick ju lika bra det. Vi grillade fläskfilé, majskolvar och sparris. Till det blev det en ljummen potatissallad, vitlökssmör och beasås. Mu-ums! Säger jag bara. ;) Till efterrätt blev det Gustavs mumsiga Halloncheesecake. På kvällen spelade vi M.I.G och myste i soffan, en bra kväll blev det! :)












/Maria - iphone