En natt utan min bebis

Det här med att få sova en hel natt utan att vakna en enda gång det var ju faktiskt himla skönt, kl. 8 slog vi upp ögonen här hemma och kunde inte somna om. Sedan åt vi en lång god frukost tillsammans i soffan. Det är sådan vardagslyx man tog för given innan man fick barn. Så det här med att låta W sova hos mormor och morfar var nog inte så dumt, det kan nog alltid vara bra att få en natt ibland för lite återhämtning och lite tid för mig och Gustav.
Dock såg gårkvällen ut ungefär såhär: G hade migrän och fixade inte att titta på TVn så största delen av tiden satt jag för mig själv. I tvättstugan innan sängdags när jag stod och vek Ws små söta kläder fick jag ett plötsligt infall av saknar-min-bebis-vill-krama-honom-nu och grät hysteriskt ett tag. Men sen, sen sov jag gott och nu ska jag ju snart åka hem till mamma som en förhoppningsvis piggare mamma och kramas massor med honom! :)