Om att sakna ihjäl sig!

Åh, nu har ju William varit ifrån mig i så många timmar. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. För varje minut saknar jag honom mer och mer. Saknar hans gosiga pussar och kramar, hans busiga flin och alla tokigheter han har för sig. Jag menar bara, titta vad han hade för sig igår till exempel:




Jaja, nu ska jag göra det bästa av situationen och fortsätta med plockande och pluggandet. Men hur ska jag klara mig hela natten utan honom!?