onsdag 14 mars 2012

När det slår en..


Ibland slår det mig verkligen hur stor William börjar bli. Ibland när han tittar på mig så är det nästan så att jag inte känner igenom honom, han ser ju så annorlunda ut, han ser så stor ut. Han är mer ett litet barn än en liten bebis och jag har inte riktigt hängt med tror jag (undrar om man någonsin vänjer sig vid hur fort det går?). När jag fantiserar om hur den här sommaren kommer att se ut så tänker jag på att lille W kommer att kunna gå och springa, han kommer att kunna ha en plaskpool på gården och kanske en liten sandlåda. Vi kommer att kunna bada nere vid vattnet. Så häftigt alltså! Så häftigt! Ja det är nästan så att jag inte kan smälta det riktigt.

1 kommentar:

  1. Känner precis likadant!
    Och även om förra sommaren var underbar, så ser jag fram emot att ha ett litet barn som kan göra lite mer i år!

    SvaraRadera

Lämna gärna ett avtryck här!