Är det inte konstigt..

.. det där med att man under tiden man är ute och springer (eller ja valfri träningsform för den delen) känner sig halvdöd. Ni vet så där så man nästan håller på att kväva sig själv samtidigt som benen liksom inte vill lyfta sig igen. Och så tar man sig igenom hela rundan (eller hela passet) och stretchar lite samtidigt som man sakta men säkert börjar vara sig själv igen. Så är man klar och ska t ex. in i duschen och bara känner att "Vad tusan, nu är jag ju inte ett dugg slut, jag skulle kunna köra en vända till!" Ja nu tror jag ju iofs att jag inte alls skulle orka köra vändan igen utan att dö på riktigt, men tänk vad snabbt man återhämtar sig ändå!

Mvh
/Mycket_nöjd_och_nytränad_mamma_88