Eller avsaknaden av det kanske passar bättre. Jo så här när det gått så långt att jag svimmat över spjälsängen då jag försökt få William att somna om under natten, ja då är det liksom dags att söka hjälp.
Det hela började egentligen med att jag fick tillbaka mensen efter graviditeten (med risk för att låta äcklig så pratar jag om min mens nu, ok), det var i början av januari. Jag har fortfarande mens kan jag säga och jag har inte haft en dags uppehåll utan det har kommit hela tiden, varje dag. Inte några floder, men den har alltid funnits där. På sista tiden har jag varit mycket mer trött och haft mycket huvudvärk. Jag kontaktade min barnmorska i förra veckan som menade på att det antagligen beror på p-pillrena att jag blött så länge och att det nog skulle ge med sig. Jag fick komma in och ta blodvärde som såklart såg bra ut. Då är det väl bara att vänta ut det då tänkte jag. Så under de senaste dagarna så har huvudvärken varit värre och jag har varit än mer trött. Och så igår kväll, då blev det riktigt illa.
Så fort jag böjde mig framåt, som då jag lägger ner W i spjälsängen eller tvättar ansiktet ovanför handfatet, så börjar det snurra. Det blir värre och värre och jag börjar må illa. Det tar ett tag innan det känns som vanligt igen. Så i natt, då W vaknade och skrek och jag försökte få honom att somna om. Det snurrade, läskigt mycket, men jag blev liksom så bedövad av hans skrik på något sätt att jag bara fortsatte försöka söva honom. Så helt plötsligt blev det bara svart. Jag kände hur jag ramlade ner på knä bredvid sängen och sedan vaknade jag till ordentligt igen då jag låg på golvet. Då blev det läskigt. Tänk om det hänt då jag höll W i famnen!
Gustav tror det är blodtrycket och sa att det var konstigt att barnmorskan inte kollade det. På vårdcentralen sa de samma sak, att det låter som att jag har lågt blodtryck. Eftersom blodvärdet var bra, vilket annars hade varit en trolig anledning med tanke på den långvariga mensen, så tror hon det är blodtrycket. Jag fick tid i morgon för att kolla det. Så det återstår att se.
Idag har huvudvärken varit värre än någonsin och det liksom dunkar och trycker, precis som om huvudet var svullet eller något. När jag böjer mig fram känns det som om hela huvudet fylls av blod och bara spänner ut mot huden.
Måtte de hitta felet så jag kan få känna mig som vanligt igen..
.. Och tack kära blogg för att du är så fantastiskt bra att klaga av sig i!