Om att dammsuga med sin bebis

Det där med att dammsuga när man är hemma själv med William är något vi inte gjort så ofta. Sist Gustav gjorde ett försök skrek lille W rätt ut och det slutade med att dammsugningen fick vänta. Idag gjorde jag ett försök.


Först ställde jag fram dammsugaren så han fick känna på den ett tag. Sedan startade jag den varpå William kröp fram till mina ben och klamrade sig fast vid dem samtidigt som han såg skräckslagen ut! Eftersom jag inte kunde stå stilla på samma ställe hela tiden fick lille W hänga med på höften. Det gick bra, han höll i sig hårt och tittade på dammsugaren. När armarna inte orkade längre satte jag ner honom på golvet varpå han klagade lite, men sen så började han pilla på dammsugaren ett tag. När jag sedan gick längre bort kröp han sisådär en meter efter dammsugaren hela tiden och såg väldigt skeptisk ut.

Hur kommer det sig att William inte är van? kanske man kan fråga sig. Det har liksom blivit så att vi antingen dammsugit när en av oss har haft William eller en av oss har varit borta med William. Så, just den här dammsugningsstuden var liksom lite rolig och spännande då jag undrade hur man skulle reagera. Därav det långa inlägget om ämnet!