onsdag 30 november 2011

Om att inte vilja somna

William har börjat med något nytt som han aldrig gjort förut (okej, möjligtvis om han varit alldeles övertrött). Han skriker så mycket han bara kan så fort han märker att man försöker söva honom. Det är samma sak när han ska sova under dagen, men då lugnar han sig ganska fort och somnar i ens famn. Åker han vagn somnar han däremot alltid, inga som helst krusiduller. Men nu på kvällarna alltså, han bara skriker och skriker, och det duger inte ens att ligga i min famn längre, nej han vet vad han vill ha och skriker tills han får det. Tutte. Han vill ligga och somna vid bröstet, vilket vi har försökt vänja honom av vid så att både jag och Gustav ska kunna natta honom (vilket iofs inte fungerat på länge då han oftast somnat i min famn).

Fram till klockan 24 vaknar han oftast till en sisådär 4-5 gånger och gråter varje gång, nu fungerar det i alla fall oftast att ge nappen och lägga honom på sidan. och det blir bättre och bättre för varje natt tycker jag (förut gav han sig inte utan tutte varje gång!). Men efter kl 24 sover han oftast till kl 4 då han ammar och sedan till kl 8 då han ammar och vi kliver upp. Det är det där krånglet på kvällen som är lite jobbigt.

Därför har vi lagt om nattningsrutinen för att se om det kan hjälpa. Så igår fick han gröt vid kl 18 i stället för kl 19. Sedan fick han pyjamas och vara vaken ett tag till, det blev till kl 19.15 sen visade han att han var trött och jag ammade honom i soffan. Då somnade han till hos mig och medan jag bar upp honom och lade ner honom i sängen så vaknade han till och grät i några sekunder innan han somnade in i sin säng. Win! Förut fick han gröt kl 19, sedan pyjamas och så läste vi saga i vår säng och efter det skulle han sova. Vilket han på sista tiden har vägrat (det fungerade jättebra förut!). Då vill han bara ha tutte. Hoppas det här kan fungera. Vi tänkte att det är ganska praktiskt också eftersom vi bara skulle kunna byta ut bröstmjölken mot välling senare när vi tycker det är dags för det.

Långt blev det - men jag behövde nog slänga ur mig lite. Om ni har goda råd och tips på hur man kan vänja sin lille vid att somna i sin egen säng så får ni gärna dela med er! Anlednigen är främst att vi vill att både vi och han ska sova längre sammanhängande stunder under natten. Snart ska vi göra i ordning hans rum och sedan ska han få prova att sova där inne (hemska tanke, jag kommer vara och springa där inne hela tiden, haha). Kanske kan det hjälpa att han inte blir så störd av oss?

I natt däremot gjorde han även en annan ny sak. Han vaknade vid kl 4.30 och låg och pratade i sin säng. Efter han ammat vägrade han somna om. Det spelade ingen roll om han sov hos oss eller i sin säng för han låg där och babblade. "Da-da-da-da" "Pa-pappa-pa-pa" osv. Urgulligt, men man ville ju sova då. Efter en timme ungefär somnade han i min famn. Den lille busen!

/Maria

2 kommentarer:

  1. Han kanske är inne i en period av separationsångest och att det är därför han kämpar mot sömnen? För att somna är ju en form av separation. Jag vet inte vad man gör åt det i så fall, mer än att visa barnet att det är tryggt, att mamma och pappa inte kommer att försvinna.

    SvaraRadera
  2. Fifi: ja, någon form av separationsångest tror jag det handlar om. Jag skulle bara vilja visa honom att han är trygg även i sin säng. Men visar han att han absolut inte vill ligga där eller att han bara vill ha bröstet och inget annat så är det klart han får det. Det är ju bara önskemål från oss att försöka få till en bättre nattningsrutin och en mer sammanhängande sömn. Vi har börjat ge honom lite mer mat under dagarna för att se om han håller sig mer mätt också. Men det är säkert (förhoppningsvis) bara en period.

    SvaraRadera

Lämna gärna ett avtryck här!