onsdag 23 november 2011

Pinsam shopping

På kvällskvisten när alla "flyttare" (de som hjälper mamma och pappa att flytta) var hungriga åkte jag och W iväg för att fixa riktig flyttjobbarmat, Max. Hamburgare och strips, precis vad man behöver för att orka bära. Jag däremot bar ingenting (förutom William) och åt ändå - lika gott, men kanske lite mer onyttigt för min del.

Sedan var det dags att handla lite åt flyttgrabbarna. Energidryck och snus. Eh. Jag har nog aldrig skämts så mycket i kassan förut. (Om man räknar bort den gången mamma stod och ropade om vilken sorts kondomer jag skulle köpa över hela Statoil när jag var 14 år. Tilläggas ska att hon började dividera med och rådfråga kassörskan om vilken sort man skulle välja. Där stod jag med en varmkorv i handen och skulle vidare på disco.. Det var nämligen så att jag hade träffat en kille och mamma helt plötsligt kommit på att det var bäst att jag hade sådana, utifall att. Ett till tillägg. Det var min supermormor som upplyst mamma om att det nog var dags..) Eftersom jag själv inte snusar kändes det väldigt pinsamt och tillsammans med energidrycken kände jag mig ungefär som "Hej 17 år!" Jag riktigt kände hur kassörskans blick brände genom min skalle när jag stod och knappade min kod till kortet. Jag ville ropa ut att "Det är inte till mig! Jag är en ansvarsfull och ordentlig mamma!" Men, det kvittar väl vad en kassörska får för sig. Om hon nu ens reflekterade över det. Det kanske bara fanns i mitt huvud..!?

/Maria - iphone

7 kommentarer:

  1. haha, jag får också sånadär känslor ibland. hatar tex att handla så att det syns exakt vad jag ska laga för mat, eller att typ köpa tamponger och choklad och inget annat. När Nico var pytteliten och jag hade varit ute med vagnen en vända skulle jag stanna till vid affären och köpa snus och ett par folköl åt Jon, det var också sjukt pinsamt, ville också ba "inte till mig!"..

    SvaraRadera
  2. Haha, jag skulle ha betett mig likadant!
    Och gud, vad pinsam kondomhistorien är! Din mamma ville ju bara väl, men hm, lite osmidig kanske...

    SvaraRadera
  3. HAHA maria då. Köpa snus och energi dryck..

    Haha förstår hur du måste känt. Hade känt likadant :)

    SvaraRadera
  4. Haha ja jag känner också igen mig. När Kajsa var nyfödd var jag nere och köpte cigg till en kompis med K i vagnen. Det kändes så himla dumt och fel och ville helst dra igång ett försvarstal där jag stog i kassan.

    SvaraRadera
  5. Värst måste vara om man står på apoteket o nån man ska handla svampmedel åt sin fru, sen frågar dom i kassan om det ska vara för fotsvamp eller underlivssvamp, jag gissar på att Marcus aldrig någonsin skulle våga handla det åt mig Hahahahah :D

    Jag kommer upp i januari btw, då måste vi ses :D

    SvaraRadera
  6. Jos: Det blir så himla pinsamt och det känns verkligen som att de dömer en.

    Fifi: Haha, så här i efterhand så skrattar man ganska gott åt den där historien, den är bara en av alla tokigheter min mamma (och jag) hållit på med! :)

    Anna: Haha, skönt att inte vara ensam!

    Lisa: Undrar varför man får för sig att folk dömer en, är det för att man dömer andra kanske!? ;)

    SvaraRadera
  7. Jess: Haha, du och dina tokiga funderingar! :)
    Åh vad roligt! Ja då måste vi bara ses, så du får träffa William också!

    SvaraRadera

Lämna gärna ett avtryck här!