Middagen

Hur gick det då?
Jo, vi hade det fantastiskt mysigt på restaurangen, men tyckte båda två att det kändes som att något fattades. Medan vi satt och pratade kom jag på mig själv med att sitta och fundera över vad de gjorde hemma flera gånger. När vi ätit klart så var klockan bara halv åtta och vi funderade över om vi borde hitta på något mer. Men med dålig fantasi åkte vi hem till en trött och glad bebis som både hade ätit gröt, badat och busat tillsammans med sin mormor, morfar och moster. På hemvägen blev jag pirrig i hela kroppen och tänkte "Snart får jag träffa William!!". Jag höll även på att fälla en tår när vi skulle åka hemifrån. Men nu när det gått så bra så känner jag mig mycket mer trygg med att ha barnvakt igen. Klart man är nervös första gången liksom. :)

Ps. Är det bara småbarnsföräldrar och pensionärer som går ut och äter kl.18?

/Maria - iphone