Fy vilken natt, jag har varit uppe och kissat nästan en gång i timmen. Vid kl. 4 när jag var uppe kunde jag inte heller somna om utan låg vaken till klockan var närmare 5.30. Har haft molvärk i magen och ryggen hela natten också, vilket jag blir glad över! Haha. Igår kände jag av molvärk lite då och då, emellanåt tänkte jag att "åh nej, nu känns det inget igen". Men så fort jag faktiskt stannade upp och kände efter lite så kunde jag känna att jag hade svaga menssmärtor. Det känns som jag börjat vänja mig vid att ha så ont överallt att jag inte riktigt reflekterar över det förrän det är lite kraftigare smärtor. Jag "klagar" inte alls lika mycket längre på ont i höfter, rygg, knän, fötter, rygg och för att inte tala om fogarna. Men det betyder inte att jag inte har ont, för det har jag, hela tiden varje dag. Men jag har liksom vant mig så det är när det blir riktigt illa som jag klagar nu för tiden. Det kanske är bra inför förlossningen? Att jag vant mig lite med smärta. ;)
Förresten måste jag säga ifrån lite när det gäller att höra av sig för att fråga om vi är på bb eller om bebisen kommit. Det är väldigt frustrerande nu när vi kommit förbi vårt Bf-datum, det enda man egentligen gör (om man inte sysselsätter sig med annat) är att vänta, fundera och känna efter när det verkar vara något på gång. Jag förstår att många är nyfikna och otåliga och det är jättekul att så många bryr sig, men jag lovar, ingen är mer otålig och nyfiken än jag och Gustav (skulle möjligtvis vara blivande mormor då kanske ;) ). Vi har väntat på den här dagen i 9 månader och levt med hela graviditeten och vi bara längtar efter vår bebis! Det jag ville säga var att vi skulle uppskatta om ni inte hör av er så ofta och frågar, på något sätt skapar det mer stress framförallt hos mig och det känns nästan lite som en otillräcklighet att "jag aldrig lyckas föda".
Nu menar jag inte att ingen får höra av sig, men man kanske inte bara behöver skicka ett sms med frågan om bebisen kommit. Jag lovar er att när det händer saker och särskilt när bebisen kommit så kommer ni få reda på det!! :)
Skulle verkligen uppskatta detta och jag hoppas ni förstår, jag vet att de som själva gått över tiden vet hur det känns i alla fall. :)
/Maria - iphone
Ja dessa eviga frågor, jag förstår hur du känner. Men de runt om tänker nog inte så långt riktigt.. tokigt nog! Jag gick över fem dagar med thelwin, dom dagarna kom det nog hundratlas frågor om jag hade fått eller hur det gick. Menmen, det får man nog ta.. hehe. Lycka till nu! :) jag läser med spänning varje dag!
SvaraRaderaJag lovar att jag ska lugna mig tills storken levererat ert knyte :D
SvaraRaderaSnart är det dags :D
♥♥♥