Dagens äventyr!

Åh idag har varit en fantastiskt dag och vi har fått mysa med bebis, så gott det går när han fortfarande är på insidan! =)

I morse åkte vi till barnmorskan, mitt blodtryck var fortfarande lite för högt 140/80. Inget som är farligt, eftersom jag mår så pass bra, men de vill ju hålla koll. Sen pratade vi om hur ofta jag känner fosterrörelser och det har varit mycket mindre på sista tiden. I princip varje dag har jag buffat igång honom när jag tyckt det gått alldeles för länge utan att jag känt något. Nu går jag ju såklart inte omkring och känner efter jämt så man missar säkert många rörelser. Barnmorskan lyssnade på hjärtat och det slog fint men hon skickade oss ändå till specialistmödravården så de kunde undersöka mig ytterligare.

Där fick vi göra en CTG-kurva, så i en hel halvtimme fick vi lyssna på bebishjärtljud och hur de pendlade upp och ner. Hur mys som helst! Barnmorskan klämde lite på magen innan hon satte dit grejerna och kommenterade att det inte var någon liten bebis. Kurvan såg jättefin ut och bebis mår bara bra, men vi fick ändå göra ett ultraljud och jag vevade med armarna av lycka (vilket Gustav fick med på bild, haha). Vi har ju inte sett bebis sen v. 18+1, men det var inte mycket man såg om man säger så. :P Bebis är ju så stor nu, vi kunde se hjärtat som tickade på fint, huvudet, halsen, revbenen och magen, ryggraden och bebis lilla fina rumpa som läkaren sa. Vi fick även se händerna och fötterna, men något ansikte gick inte att se. Bebis ligger fixerad så det är ju lite svårt att se så mycket nere i bäckenet. :P Läkaren kunde också se könet och sa "Jag ska inte säga något", Gustav svarade med "Vi vet redan att det är en pojke", "Ja!" svarade hon. Så nu kan vi vara helt säkra på att det är en liten pojke som busar runt i magen. =) Läkaren frågade om vi undrade över något, jag sa att vi funderar på om det är en stor bebis eftersom barnmorskorna som klämt på magen påpekat det, till svar fick vi "Ja, det är en stor bebis". :P Hon mätte och grejjade och kunde sedan uppskatta bebis vikt. Han uppskattas väga 4380 gram just nu, hon sa att det är en stor bebis, men fortfarande normalt stor. Läkaren tittade även så det fanns bra med fostervatten och sådant och allt såg bara bra ut. Nu har vi absolut inget att oroa oss för, känns underbart! Nu kan vi bara vänta på vårt lilla mirakel! =)

Efter detta skulle Gustav till skolan så han lämnade av mig hos mamma där jag fick äta god lunch tillsammans med henne och Lina. När de skulle till salongen åkte jag hem, funderar på att gå ut och fortsätta min krattning lite. Jag har så svårt att bara sitta stilla i solen utan vill göra något, lite lugn krattning är inte så dumt! =)

/Maria